Så, hur var Almedalen?” Den frågan regnade över mig när jag i början av juli kom tillbaka från Gotland där Nöjesguiden hade varit på plats för att sända ett valprogram tillsammans med TV4. Att jag fick frågan så många gånger var inte särskilt konstigt: trots att det brukar marknadsföras som en tillställning för allmänheten är det inte många som har råd eller tid att åka dit, och Visby domineras istället av journalister, lobbyister, politiker och fler journalister. Nyfikenheten var stor. Som en förstagångsbesökare slogs jag av vilket nästan obscent spektakel hela grejen var – svinfulla mediepersonligheter, selfie-poserande med meningsmotståndare och den hemska, outhärdliga ”dj-striden” där politiker ”släppte loss” på scen till housemusik, rökmaskin och eldkanoner.
Men mest uppseendeväckande var de öppet nazistiska partier som självsäkert och obrydda minglade runt bland oss mer civiliserade människor. Det var så bisarrt att se supervalårets alla frågor, ämnen och huvudpersoner koncentrerat till en vecka. Det var svårt att ta in och fick mig i ännu högre grad än tidigare att tro på att en mindre intensiv, men i gengäld inte lika utbrännande, bevakning av den politiska utvecklingen är att föredra.
Den 14 september avgörs vilken typ av Sverige vi kommer att bo i under de kommande fyra åren. Datumet innebär kulmen på det supervalår som har dominerat samtalsämnena under 2014. Men den mest intressanta perioden infinner sig efteråt. Självklart delvis för att det då är upp till bevis för politikerna och vi får se om deras löften från valkampanjen omstätts i praktiken, men också för att vi då kommer att få se om allmänhetens politiska intresse består. Under året har det nämligen varit svårt att hålla reda på alla upprop, hashtag-kampanjer och stödgalor – de har avlöst varandra i en takt jag nog aldrig har skådat förut. Det är naturligtvis något positivt, jag är alltid för politiskt engagemang, men man kan samtidigt urskilja att en backlash är på väg. Vilket är oroande.
För oavsett hur det går i valet kommer vi fortfarande ha poliser som rider ner demonstranter, ökande klassklyftor och en betydande del av befolkningen som sympatiserar (eller har sympatiserat) med ett rasistiskt parti. Därför är det viktigt med ett fortsatt engagemang och att inte behandla det politiska intresset som en accessoar som är trendig att bära under valtider, men sedan får stå och damma i garderoben när strålkastarljuset inte lyser lika starkt. För politiken påverkar oss året runt, inte bara under Almedalsveckan eller när det är debattsäsong på tv.
I det här extra stora numret av Nöjesguiden siar vi om hur Sverige kommer att se ut ett år från nu om partiernas värsta farhågor om varandra besannas. Vi listar även några av de mest intressanta småpartierna som har anmält sig till riksdagsvalet och beskriver den snåriga vägen till ett förstahandskontrakt på ett lite annorlunda sätt. Dessutom fortsätter vi att granska bostadskrisen genom att skriva om hur nattklubbar används för gentrifiering och låta alla våra riksdagspartier svara på hur de ska göra för att komma underfund med problemet. Som om inte det vore nog har vi infiltrerat dejting-appen Tinder, intervjuat Turist-aktuella Ruben Östlund och snackat med Athena Farrokhzad, Junglepussy och Nästa Nivå-stjärnskottet Joy. Allt helt gratis, precis som vanligt. Trevlig läsning!
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 07, 2014.
