Farnaz Arbabi om "X" på Unga Klara: "Ingen kommer att gilla hela pjäsen"

10:56 4 Mar 2015


Farnaz Arbabi, regissör för pjäsen X och en av två konstnärliga ledare på Unga Klara.

Visste du att drottning Kristina tog initiativ till slavhandel i Västafrika 1650? Eller att en svensk man, Anders Retzius, lade grunden för den rasforskning som senare tillämpades politiskt under andra världskriget? “Om vi ska jobba på våra problem måste vi förstå var de kommer ifrån”, säger Farnaz Arbabi, en av Unga Klaras två konstnärliga ledare, som regisserar pjäsen X med premiär på Unga Klara i veckan.


Hon tror egentligen inte att en enda person kommer att tycka om varje del av pjäsen som hon, tillsammans med skådespelarna och dramaturgen Erik Uddenberg, har jobbat fram. X är en föreställning om rasism i Sverige i dag. Den tar avstamp i historiska händelser, Carl von Linné kommer in och pratar raslära, Anders Retzius mäter skallar och Herman Lundborg pratar rasbiologi.

– När det pratas rasism delas vi automatiskt upp i två tydliga grupper: de som rasifieras och de som inte gör det. Och så finns det de som hamnar mittemellan. Men inom dessa grupper finns det också helt olika inställningar och erfarenheter – de som förnekar problemet, de som inte tycker det är en stor grej, de som skäms över det och de som vill göra något, säger Farnaz Arbabi.


När ensemblen har spelat inför testpublik har reaktionerna därför varit väldigt olika. Många känner sig sedda och bekräftade, några blir irriterade för att man inte har med en särskild historisk händelse, andra provocerade för att det överhuvudtaget tas upp. Yngre publik reagerar mer spontant, de äldre är mer rädda att säga fel.
– Det blir svårt att veta vilken nivå man ska lägga sig på, men jag tycker inte att det gör någonting. Eftersom alla i vårt samhälle idag har olika erfarenheter av rasism är det samma sak hos vår publik. Jag är otroligt stolt över det här arbetet, men jag vet inte ens om jag själv håller med om allting i pjäsen. Som helhet gillar jag den såklart, men vissa scener är liksom, “oj, det här valet kanske jag inte hade gjort i ett annat arbete”.


Farnaz Arbabi arbetade för flera år sedan på en pjäs om drottning Kristina. Hon fattade tycke för queerikonen, det var häftigt att hon var könsöverskridande, vägrade gifta sig och till och med abdikerade. Så när hon kom över uppgifter om att drottningen innan dess bedrivit slavhandel blev hon bestört.
– Det förstörde min bild av henne. Men det gjorde också att jag insåg hur lite information vi har om vår historia.

Hon hänvisar till debatten som uppstod för några år sedan om rasistiska stereotyper i barnlitteraturen, Tintin i Kongo och Lilla hjärtat.
– Många tyckte att de bilderna inte gjorde någon skada eftersom vi lever i Sverige och därför inte har någon rasistisk historia. Men det är ju precis det vi har. Det var tillåtet att döda romska män på gatan på sjuttonhundratalet till exempel. Vi snackar om vår neutralitet under andra världskriget, vilket för det första inte är sant, men även om det hade varit det: är det bra att vara neutral när miljoner oskyldiga människor mördas? Det handlar om den svenska självbilden.

En självbild som är skev. Och den måste rättas till om vi ska förstå och jobba på hur det ser ut nu, menar Farnaz som 2014 blev tillfrågad om hon ville regissera StDH:s slutproduktion. Hon drog med sig hela Unga Klara i arbetet och tillsammans med studenterna läste de på, kallade in experter som föreläste och använde sina egna erfarenheter för att bygga fram ett manus. De började i november och på lördag är det premiär.

Är manuset klart nu då?
– Hyfsat klart, men det är svårt att veta. Sista veckan kan det hända stora saker.

 


X är Unga Klaras stora vårproduktion med premiär den 7 mars. Pjäsen spelas till och med 15 maj. 
Läs även: Kommer Suzanne Ostens snart fyrtioåriga skapelse, Unga Klara, kunna gå vidare med nya krafter

Stad: 
Kategori: