Erik Annerborn är en konstnär och designer som ofta berör ämnen som hållbarhet, besjälning av objekt och designerrollen. I augusti ställdes hans utställning ///// ut på Galleri Lars Palm i Sandviken.
Utställningen bestod av fem plagg, alla second hand, alla uttjänta, men som genom ett performance som Erik Annerborn har genomfört fått nytt liv. Ritualen dokumenterades av fotografen Märta Thisner.
– Det är det senaste verket i en serie som jag har jobbat på tillsammans med Josefin Arnell och vår performancegrupp Infernal Runners, säger Annerborn. Utställningen är slutprodukten av mitt performance, även om man kanske inte kan kalla det för performance när det inte finns någon publik. Jag ville göra något för träden, stenarna och kläderna, samtidigt som jag ville dela med mig av den ganska intima händelsen.
Ritualen inleddes med ett inledande tal, för att sedan övergå i en bearbetning av själva plaggen. För att besjäla kläderna måste de kopplas ihop med en själv, förklarar Annerborn. Det görs genom att man blandar ihop sin person med dem, att försöka få in så mycket kärlek och energi i dem som det bara går. Performancet avslutades med en liten salut.
– Jag offrar necktagsen, som finns till för att vi ska kunna identifiera vilket märke plagget har. Men de är också en tyngd för plagget och förminskar dem som enskilda objekt. På en outlet klipper man ibland bort dem för att anonymisera defekta plagg, men jag gör det för att släppa dem fria, och ge dem en kosmisk glamour, som inte kan skapas i en fabrik.
Performancegruppen Infernal Runners som Annerborn är en del av består även av Josefin Arnell och Hedda Viå. Annerborn gick tillsammans med Arnell på Beckmans, och där föddes idéerna som är bakgrunden till utställningen.
– Vi upplevde oss som fel personer på rätt plats, och det kan bli väldigt bra, säger Annerborn. Jag valde Beckmans för att jag ville jobba med mode och saker som används. Även om skolan är kommersiell, är lärarna och klimatet absolut inte det. Man lär sig om modesystemet, för att sedan jobba med eller emot det. Det som syns utåt från Beckmans är ofta examenskollektionerna, som är vykort till alla som anställer och då vill man inte uppfattas som för knepig.
Modesystemet är tydligt kopplat till besjälning av kläderna, till den roll som designern har, men också den funktion som modepressen, PR och butiker har.
– Mode bär på ett abstrakt mervärde, något som man inte kan se, säger Annerborn. Det är en ritual och plaggen välsignas på olika sätt, på en catwalk, eller på mittuppslaget i Elle. Ett annat exempel är Beyond Retro, de flyttar begagnade plagg till en plats från en annan, och besjälar dem därigenom. Eller svenska märken som lever på att ta gamla klädmodeller och producera dem på nytt som ”klassiker”. Frågan är vad det exakt är man har gjort?
Tidigare har Infernal Runners bland annat gjort ”Re” på samma tema, en mässa i samarbete med en klassisk musikensemble, där folk fick lämna plagg som hade dåliga minnen kopplade till sig, varpå Infernal Runners skapade nya minnen till kläderna. En kommentar till hur kläder blir en del av oss och därigenom får eget liv, men samtidigt till den upphöjda designerrollen. Annerborn undervisar bland annat i kritiskt perspektiv på design på sin gamla skola Beckmans, och menar att design skiljer sig från andra konstarter eftersom det förändrar verkligheten.
– Vi är konstnärer och vill skapa, men samtidigt vill vi att vår produktion ska användas. Mode är häftigt eftersom det skapar verktyg för människor att skapa sig själva som de vill vara. Vi ger ord till den som vill uttrycka något. Det är i alla fall min dröm om hur mode ska fungera.
Annerborn ser en viktig uppgift hos designers och konstnärer, som inte är förklarande utan lösnings-orienterande, när det kommer till det mest akuta problemet av allt – hållbarhet.
– I en värld där de möjliga lösningarna blir allt mer omöjliga, behövs det fler designers och konstnärer som använder sin visionära kraft för att gå direkt på lösningen, istället för att snöa in på problemen och göra dem ännu mer detaljerade.
Texten har tidigare publicerats i Nöjesguiden #7 2013
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 07, 2013.
