Döskalle & Mästerligt möter Magnus Betnér

Magnus Betnér har snyltat tillräckligt länge på Nöjesguidens varumärke. I drapa efter drapa gör han sig lustig på vår bekostnad, något som Döskalle och Mästerligt inte tänker tolerera längre. De ställer stenansiktet mot väggen och passar på att fråga honom om det här med svensk stand-up.Magnus Betnér har snyltat tillräckligt länge på Nöjesguidens varumärke. I drapa efter drapa gör han sig lustig på vår bekostnad, något som Döskalle och Mästerligt inte tänker tolerera längre. De ställer stenansiktet mot väggen och passar på att fråga honom om det här med svensk stand-up.


Vi gillar ju dig, varför är inte kärleken besvarad?
— Jag tycker att Nöjesguidens perspektiv alltid är von oben, det är väldigt smalt. Jag har svårt för alla som gör sådant. Sen har jag ju inte läst Nöjesguiden så oerhört mycket i och för sig...

Säg tre saker du älskar, förutom din familj…


…om du nu gillar dem!
— Jo, jag älskar min familj. Jag älskar människor som gör något vettigt av den tid de har i rampljuset. Tre saker, hmm… Ni märker att jag har svårt att tycka om saker. Det är saker som alla andra älskar. Bra musik, bra väder, men som är helt ointressanta att snacka om. Det finns ingen humor i det. Jag gillar bra stand-up, den är sällsynt.

Finns det egentligen någon bra svensk stand-up överhuvudtaget?
— Till en viss del. Jag kan verkligen uppskatta Schyffert. Jag kan även uppskatta Johan Glans även om ingen av dem gör det som jag verkligen gillar, där man har ett mer samhällskommenterande perspektiv.

Varför hånar du inte dina ståuppkollegor mer, de är ju till 98% usla?
— Jo, jag gör det, jag har gjort det ganska mycket. Båda namngivna och fenomen. Jag har varit hård mot Rheborg, och jag kängade väl till Schyffert en hel del när han började. Fast det var mer vänskapligt. Men jag har inte bangat för att kritisera det jag tycker är dåligt med svensk stand-up. Sedan kan jag i och för sig försvara svensk stand-up, för många som skriver om det har dålig koll.

Vi har skrivit en fusklapp till dig. ”Vilka jävla idioter” och ”Men liksom fy faan” står det på den!
— Ja, det är en rätt bra fusklapp. Som sagt har jag svårt att hitta humorn i sådant som jag tycker om. Jag pratar om saker som har gjort mig upprörd på ett eller annat sätt. Jag är inte mindre enkelpsårig än någon annan, man hittar sin stil att göra humor på och jag råkar ha en arg approach för att jag är sådan som person.

Har du fått en blackout på scenen?
— Ja. Jag pratade faktiskt om Nöjesguiden för ett par veckor sedan och skulle skämta om att det i ställen står ”Om Nöjesguiden hade varit en lite sämre tidning hade den inte varit slut nu” och skulle säga typ ”hade Nöjesguiden kostat fyra och femtio hade den legat kvar i drivor” men så glömde jag helt bort vad det står på tidningsställen. Så det blev en improvisation om att jag är en senil gubbe på bröllop som inte kommer ihåg slutet på anekdoten…

Är du en liten djävul som fjärrstyr landets anonyma hatbloggare?
— Ja, jag gör vad jag kan. Nä, jag tror inte att man kan missförstå det om man har en halv hjärna. Kvällstidningarna rapporterar ju alltid utifrån ”chock” och ”hat”.

Det är många med mig som vill tacka för att du tog bladet från munnen när det gäller fittpiercingar på tvååringar!
— Ja, jag kände att det var viktigt.

Har du någon favoritrutin?
— Just nu pratar jag mycket om dekadens och svartvita franska slappa kukar, jag hoppas att få det att fästa. Publiken är ofta par och företag. Det saknas dekadens i publikens liv. Killar i franska filmer som är nakna på underkroppen.

Är du Sveriges lite krumma Wentworth Miller?
— Haha, jag vet vem han är. Men jag har ingen tv. Är man ett par förstör det livet. Jag fastnar framför tvn i timmar. Jag har ingen urskiljning, jag fastnar ju för fan framför Oprah.

Vad var det du ville säga till Runar som du inte fick säga i Extra Extra?
— Jag sa nog allt jag ville säga. Men det mesta klipptes bort. Jag pratade om hans högerkristna syn på homosexuella. De blev väl rädda att inga andra kända gäster skulle komma...

Du var med i Tack Gode Gud, men verkade inte riktigt där…
— Det här är ett trauma för mig. Inte att det är ett dåligt program, för det skiter jag i. Jag har varit med i många dåliga program. Men att det blev ett kändisprogram, Gudrun och Markoolio istället för talangfulla komiker. Jag ångrar att jag var med i det sammanhanget. Jag kom dit och bara ”jag pallar inte” men jag ville inte utsätta dem för det, för att hoppa av i sista minuten. Jag ångrar det nu.

Prostitutions-tv, vad är skillnaden mellan Extra Extra och Så ska det låta?
— Så länge jag kan se mig i spegeln är jag nöjd, men i Tack gode gud gjorde jag fel.

Du uppvisar ofta ett stenansikte, skrattar inte ens du åt dina egna skämt?
— Jag skrattar inte åt min egen stand-up för jag vet ju vad jag ska säga.

Har du någonsin haft ett riktigt jobb?
— Jo jag jobbade många år på en jongleringsbutik. Då hade jag chef. Jag höll på med sådant, det var så jag halkade in på stand-up, gycklargrejen.

Säg inte att du började som en jonglerande ståuppare med vida byxor...
— Jorå. Men jag hade aldrig fladdrande byxor på Norra Brunn! Och jag höll på med gatuteater, gycklargruppengrejen. Lasse Lindroth såg mig på något ställe och sa att jag borde pröva stand-up.

Vem är roligast i Sverige?
— Johan Glans.
 
Du har uppenbarligen inte sett Nisse Hult...
— Jag har inte sett den, den fick visst mycket kritik. Men jag tänker främst på hans livehumor.

Özz Nûjen är världens tråkigaste man. Håller du med?
— Nä, men han ligger kanske ganska nära. Om man ska vara allvarlig har han chanserat sedan han började jobba alldeles för mycket, han skriver inte tillräckligt mycket bra nytt material.

Vad är grejen med att invandrarkomiker uteslutande skämtar om invandrarbakgrunden?
— Det är säkert bra på ett sätt, jag tror vi behöver förebilder som ägnar sig åt kultur och idrott. Annars tycker jag att det är trist, med ett viktigt undantag och det är Soran Ismail, som precis har börjat med stand-up. Det är jävligt tråkigt om alla invandrarkomiker baserar hela sin akt på det.

Känner du dig ofta som en hermelin bland katter?
— Nej, jag försöker att hålla mig undan från kollektivet så mycket jag kan.

Kiss eller bajs?
— Bajs, det är mer känsligt, då blir det roligare. Lite kiss är inte så farligt. Det är katastrof att få bajs på sig. Om man nu ska analysera kiss och bajs.

Ebba von Sydow, konsumism och sådant... Det är hyfsat vidöppna dörrar du slår in!
— Min publik är inte nöjesguidenskribenter, de är skinnvästar. Man får anpassa materialet och ingången efter det. Visst känner jag ibland att jag sparkar in öppna dörrar men jag hoppas att det inte är bara det jag gör.

Du blir ofta anklagad för att kränka och håna. Vill du ha jobb på Nöjesguiden?
— Ja, gärna!




Magnus Betnér är i sommar aktuell med sin egen turné Ingenting är heligt.