Det händer saker hos AXE, minst sagt. Inte nog med att de lanserar sin nya, sofistikerade doft AXE Black – nu arrangerar de även en tävling ihop med Sony Music. I tävlingen får deltagarna möjlighet att tävla om ett skivkontrakt och att få stå på scen tillsammans med artisterna Malcolm B, Andreas Moe och Cape Lion.
Vi ringde upp rapparen Malcolm B, en av ambassadörerna för AXE Black Music, och kollade läget inför den kommande tävlingen.
Hej Malcolm. Jag tänkte att vi kunde börja prata om hur man blir upptäckt i branschen. När och hur skulle du säga att du själv blev upptäckt?
– Precis i början där var det genom att promota mig själv med mycket videos på internet. 2011 gjorde jag radio med Ametist i hennes program En kärleksattack på svensk hiphop, då var det många hiphopintresserade som fick upp ögonen för mig. Sen, när jag gjorde tv-grejen, då visste hela Sverige vem jag var.
”TV-grejen”, ja. 2012 gick Malcolm till final i talangjakten X Factor på TV4 – ett deltagande som snabbt tog honom från en relativt okänd up-and-comer till ett namn på allas läppar. Skivbolaget Sony insåg potentialen i Malcolm och agerade snabbt. Redan innan finalen gick av stapeln hade de säkrat honom med hans livs första kontrakt.
Berätta lite om din tid i X Factor. Vad bär du med dig därifrån?
– Jag har haft lite svårt att skaka av mig det faktiskt. Särskilt nu när man ska göra egna grejer. Man blir lätt ”X Factor-Malcolm”. Men det är förstås inte bara något negativt. Jag gjorde min grej där i programmet, lärde mig hantera press på ett bättre sätt.
Under vårt samtal blir det tydligt att Malcolm verkligen har växt med uppgiften att vara artist i offentligheten. Nu är han hästkliv ifrån killen som klev in hos Ametist och ritade om kartan för hur en radiodebut kan se ut för okända rappare – fast samtidigt inte. Den lekfulla kärnan finns där, bara det att han har tillåtits mogna i rampljuset.
På lite samma sätt kan man titta på AXE idag. Med deras nya doft AXE Black anammar de ett nytt, mognare och mer sofistikerat ideal. Samtidigt som kärnan i varumärket finns kvar ser man stora förändringar både i den grafiska profilen och i riktningen de tar med den nya talangjakten AXE Black Music.
Det släpps mer musik än någonsin. Dessa talangjakter, som AXE Black Music, X Factor och Idol, är de ett sätt att försöka ta sig igenom bruset, tror du?
– Ja, det tror jag definitivt. Och formatet funkar ju verkligen i dessa fall. Justin Bieber gjorde ju till exempel en mängd såna där videotalangklipp innan han slog igenom – och kolla på honom nu.
Bieber, precis som så många före honom, vågade satsa på sin dröm. Genom talangjakterna såg han sin chans att bli upptäckt. AXE Black Music väcker samma känslor av hägrande skivkontrakt. Och vägen dit ligger öppen, väldigt öppen – det gäller bara att lägga ner lite hjärta och finess i covern som du väljer att göra.
Tror du man presterar bättre genom att mäta sig med andra? Hur funkar det för dig: blir du taggad av att ha konkurrensen så nära inpå eller jobbar du hellre på dina grejer i fred?
– Nu försöker jag bara vara mig själv. Men när jag var up-and-coming och var med i tv så var jag landets kanske mest tävlingsinriktade person. Jag hade en vilja att bevisa mig skarpare och fetare än alla andra då.
Just den här viljan som Malcolm pratar om kan vara bra att snegla på om man har tänkt delta i AXE Black Music. I tävlingen gäller det nämligen att överglänsa konkurrenterna. Men själva utmaningen är simpel: spela in en cover på Malcolm Bs Vad du vill, Andreas Moes Ocean eller Cape Lions Called You Mine, ladda sedan upp bidraget på www.axeblackmusic.se – och bit på naglarna i väntan på att juryn ska utse dig bland de tre finalisterna.
AXE Black Music går ju ut på att folk ska göra covers på låtar från antingen dig eller de andra ambassadörerna. Vad har du för relation till covers?
– Jag tycker det är kul. Det är alltid spännande att se hur folk tolkar någon annans verk. Vi fick ju göra mycket covers i X Factor. Nu vill jag verkligen se vad folk kommer göra med min låt Vad du vill.
Är covern ett sätt att hedra originalartisten?
– Det är definitivt ett sätt att hedra originalet. Ta bara Stevie Wonder som exempel. Han är min idol. Men covern med George Michael och Mary J. Blige är så fet att det bara hedrar låten ännu mer.
Finns det en gräns för när man borde göra egna grejer istället för att rida på andras? Jag tänker till exempel på band som enbart turnerar med covers.
– Klart det finns en gräns. Någon gång måste man komma till punkten då man tänker, ”var är min egen output?”. Men, visst, det är ett bra sätt att bli upptäckt på ifall många får upp ögonen för en på Youtube och sådär.
Har du någon favoritcover?
– Jag gillar Boyz II Men, de har gjort många bra covers genom åren. Särskilt den som de gjorde på Michael Jacksons I’ll Be There.
Malcolm Bs Vad du vill, Andreas Moes Ocean eller Cape Lions Called You Mine – vilken väg till skivkontraktet väljer du?
Klicka här för att delta och läsa mer om tävlingen.