Young Thug och Pusha T.
Varit besatt av en tanke ett tag, kanske sedan Kanye bar kjol första gången. Men det var ju en kilt, så den räknas knappt: kilt är knappast queer. Även om den kan vara det, är den fortfarande ett så klassiskt plagg, inbäddat i myter av manlighet (karga Skottland, Braveheart, inga kalsonger under…) att det nästan känns sökt, fast det inte helt är det. Kanye i kilt är något annat än Mel Gibson i kilt, ändå får man chilla med upphetsningen.
Men det fortsatte.
Amanda Mann skrev om det för år sedan; hur androgyn alltid är en omskrivning för (kvinno)kläder avskalade på feminint kodade uttryck: en könsneutral silhuett är en manligt kodad silhuett.
Jag hade en tanke, den var: tänk om något börjar hända här. Och det fortsatte.
Förra sommaren uppträdde Kid Cudi i en röd, croppad tshirt. Det vanliga hoodie-tyget, alltid, ständigt denna hoodie, denna mjuka bomull, men nu: avklippt. Man kunde se Kid Cudi’s mage, navel. Till det – avklippta jeansshorts, vader välsvarvade som hos en adelsman anno 1702. Det var sexigt, men inte klassiskt ”vältränad kille som klär av sig på scen”-sexigt , det här var något annat. Det fanns något lite understated, förföriskt, lockande. Plagget är inte nytt, men presentationen kändes som det. En sexighet som närmade sig femininitet.
Tanken var: tänk om vi nu för en gångs skull får se en annan typ av androgyn klädsel – istället för boxiga tjejkläder: kläder för män som ser klassiskt tjejiga ut.
Jaden Smith bär nästan alltid klänning. Någon tråkig kanske skulle argumentera för att det är ”långa hoodies” men effekten är klänning; i videon till Fast rappar han i ett parkeringshus, hukar på marken, är noga med att hålla ihop benen. Han har säkert shorts under, men de syns inte: det enda som syns är en klänning och bara ben, matchande skor.
Young Thug poserar i en leopardklänning, den har veckat avslut, lätt utställd kjol. Om man i de skinnplagg man kan se hos alltifrån Pusha T till Diddy fortfarande kan skymta någon slags kilt-estetik är den borttrollad här. Klänningen är helt mjuk, köpt på en flickavdelning, bruna fläckar på en vit botten.
Allt detta är tvåtusenfjorton. Jag undrar vad som ska hända i år, nästa. Kanye kom i sammetsklackskor till Paris Fashion Week, men klacken var så låg, jag vill se något högre. Nu kommer sommaren, värmen – perfekt tid för killar att klä av sig, perfekt tid för mjuka tyger, mjuka tankar, mjuka looker.
Man skulle kunna påtala det ironiska i att man i en genre som alltid ska beskyllas som den mest sexistiska och macho, hittar några av de mest subversiva eller spännande konstruktionerna av manlighet, av ett mode som skulle kunna kallas queert – och som utmanar mycket mer än det obligatoriska nagellacket eller ett örhänge som vita killar i Sveriges innerstäder insisterar överskrider könsroller – men orkar vi, hinner vi? Ärligt talat är jag för upptagen att beundra Pusha T’s ben i en lackkjol, ASAP Rocky i en vit svängig klänning.
Läs också: När får kvinnor vara odrägliga?
