Idag är det Siduri som bestämmer på internet.
Två av våra nya ministrar har inte Twitter eller Facebook, och de ministrar ur den rödgröna regeringen med närvaro på sociala medier är betydligt sämre på att uppdatera och interagera jämfört med alliansen, visar en granskning av SvD.
Man verkar tro att man som politiker har ett val att avstå från sociala medier – något som för mig är helt absurt. Politiker är folkvalda, de ska representera oss och lyssna på vad vi har att säga. I en tid då ministrar inte ens befinner sig där vi är, och när regeringen.se inte ens är mobilanpassad, inser man att politiker har en lång väg att gå. Och där är sociala medier egentligen bara startpunkten på färden.
Ni behöver hjälp, eller hur? Om jag vore internetminister (en påhittad post, men varför finns den inte när "framtidsminister" gör det?) för en dag skulle jag besluta om följande.
1. Gratis wifi på alla offentliga platser
Ja, jag vet att telecom-aktörerna kommer att gå i taket. Men när vår tids största informationskälla heter Internet är det inte mer än rätt att alla människor ska ha tillgång till den. Framförallt när vi är på väg mot en samhällsklyfta då 4G kräver dyra specialabonnemang och hushåll i bostadsrätter betalar 25 000 kronor för att installera fiber. Internet ska aldrig få bli en klassfråga. Jag repeterar: internet ska aldrig få bli en klassfråga.
3. Kompetenssäkra polisen inom onlinesäkerhet
Nästan 14% av den svenska befolkningen har blivit lurade vid onlineköp och ID-kapning på nätet ökar. 65 000 svenskar blev bestulna på sammanlagt 2,7 miljarder kronor under 2012. I relation till de 42,5 miljarder som e-handeln förväntas omsätta i år kan man säga att oddsen inte är på ens sida. Jag inför en lag som tvingar politiker att ge polisen rätt stöd och resurser för att motarbeta brotten.
Frigör fler typer av myndighetsdata, lex SL:s trafikinformation. För apparnas skull.
2. Tillgång till öppen data på alla myndigheter
Många digitala tjänster som vi använder idag är uppbyggda på informationskällor: SL-appen är byggd på trafikinformation från kommunaltrafiken, väderappar är uppbyggda från väderdatabaser etc. De flesta informationskällor är tillgängliga för alla, men de är inte alltid gratis – inte ens om det är våra myndigheter, kommuner och offentliga institutioner som äger databasen. Det borde den vara! Förstår ni hur många fler appar och tjänster som skulle dyka upp om denna data var fri för alla att använda?
Hade kunnat skonas från internetbaserade övergrepp i form av läckta nakenbilder.
4. Uppdatera lagar mot brott som sker på nätet
När våra sexualbrott mot barn skjuter i höjden, och var sjätte tioåring blivit mobbad online, är det väl ändå dags att ta kränkningar och mobbning på nätet mer seriöst. Ärekränkningsbrott, som till exempel grovt förtal, har nästintill fördubblats mellan 2002-2012, och många av brotten sker online. Sedan två veckor tillbaka riskerar nättroll i England upp till två år i fängelse – medan man i Sverige inte ens har rätt att få reda på förövarens namn om man inte garanterar ett års fängelsestraff. Och sedan har vi detta med läckta nakenbilder och så kallad hämndporr, det vill säga att nakenbilder på kvinnor som inte gett sitt medgivande läggs ut på nätet. Kan vi förstå att vårt land saknar en specifik lag som skyddar främst kvinnor mot detta? Dags att damma av lagboken så att den anpassas till den här sidan av millenieskiftet?
5. Direkt demokrati
Vi är här, vi pratar, vi interagerar, vi tycker, tänker, känner och kommenterar, vi är uppkopplade stora delar av dagen och följer det politiker gör och säger. Är det så svårt att någon gång, bara en endaste, testa att slänga ut en fråga, lyssna och göra så som folket vill? Inte i alla frågor, såklart, bara i större sådana, där ni märker att folket visar stort engagemang. Typ REVA.
Pengar finns – även om Daenerys öde fildelas.
6. Hej då, FRA
Riv upp FRA-lagen, i alla fall 90% av den, och gör så att fildelning för eget bruk blir lagligt. Jennifer Lawrence, Game of Thrones och Beyoncé tjänar pengar på andra sätt såsom Spotify, Netflix, live-grejer men framförallt genom att agera reklampelare. Och precis som med redan nämnda tjänster: ska jag betala för det, ska jag slippa reklamen.
Vår spelredaktör Michael Gill har skrivit spaltmeter om internets just nu mest upprörande bråk – GamerGate. Kan vi förbjuda det med, när vi ändå håller på?
